Arbetsskador och arbetssjukdomar

Vad är arbetsskador och arbetssjukdomar?

Arbetsskador och arbetssjukdomar är hälsoproblem som uppstår som en direkt följd av arbetsmiljön eller arbetsrelaterade aktiviteter. De kan omfatta allt från akuta skador, som frakturer och skärsår, till kroniska sjukdomar, som luftvägssjukdomar och belastningsskador.

Typer av arbetsskador

Arbetsskador avser vanligtvis akuta händelser som orsakar en anställd omedelbar skada. Exempel är:

• Halkolyckor, snubbling och fall: Vanliga händelser på många arbetsplatser som ofta leder till frakturer, stukningar och huvudskador.
• Rivsår och skärsår: Skador orsakade av vassa föremål, maskiner eller verktyg.
• Muskelsträckningar och stukningar: Överansträngning eller upprepade rörelser kan leda till sådana skador i rörelseorganen.
• Brännskador: Exponering för värme, kemikalier eller elektricitet kan orsaka termiska, kemiska eller elektriska brännskador.
• Frakturer: Benbrott orsakade av fall, stötar eller tunga lyft.

Typer av arbetssjukdomar

Arbetssjukdomar, även kallade arbetsrelaterade sjukdomar, utvecklas över tid på grund av upprepad eller långvarig exponering för farliga ämnen eller förhållanden på arbetsplatsen. Sjukdomarna har ofta en latensperiod, vilket innebär att symtomen kanske inte visar sig direkt efter exponeringen. Exempel är:

• Luftvägssjukdomar: Tillstånd som astma, bronkit och pneumokonios (dammlunga) orsakade av inandning av damm, rök eller gaser.
• Hudsjukdomar: Dermatit, eksem och hudcancer kan utlösas av exponering för irriterande ämnen, kemikalier eller strålning.
• Hörselnedsättning: Långvarig exponering för buller kan leda till bullerorsakad hörselnedsättning (NIHL).
• Arbetsrelaterad cancer: Vissa cancerformer, som mesoteliom (kopplat till asbestexponering) och leukemi (kopplat till bensenexponering), har samband med särskilda exponeringar i arbetet.
• Psykisk ohälsa: Stress, ångest, depression och utbrändhet kan förvärras av arbetsrelaterade faktorer som hög arbetsbelastning, långa arbetsdagar och konflikter mellan kollegor.

Ledighetslagar om arbetsskador och arbetssjukdomar

Varje land har särskilda regler om arbetsskador och arbetssjukdomar som avgör ledighetens längd och det ekonomiska ansvaret. Lagarna säkerställer att anställda får rätt vård och stöd under återhämtningen.

USA

Inom ramen för USA:s ledighetslagar fastställer Occupational Safety and Health Administration (OSHA) standarder för säkerhet på arbetsplatsen. Lagarna om arbetsskadeersättning varierar mellan delstaterna men täcker vanligtvis medicinska kostnader och en del av inkomstbortfallet. Family and Medical Leave Act (FMLA) ger upp till 12 veckors obetald ledighet vid allvarliga hälsotillstånd, inklusive sådana som orsakats av arbetsskador och arbetssjukdomar.

Läs mer i vårt blogginlägg om FMLA: Vad är Family and Medical Leave Act (FMLA)?

Storbritannien

I Storbritannien övervakar Health and Safety Executive (HSE) säkerheten på arbetsplatserna. Anställda med arbetsrelaterade skador eller sjukdomar kan få Statutory Sick Pay (SSP) i upp till 28 veckor. Ytterligare sjuklön kan ges genom arbetsgivarens egna ordningar. Industrial Injuries Disablement Benefit (IIDB) finns för vissa arbetsrelaterade tillstånd.

Läs mer om Storbritanniens ledighetslagar och helgdagar

Kanada

Provinsiella och territoriella myndigheter för arbetsskadeersättning i Kanada ger ersättning vid arbetsskador och arbetssjukdomar, inklusive vård, ersättning för inkomstbortfall och rehabilitering. Ledighetslagarna varierar mellan provinserna men syftar till att stödja skadade arbetstagares återhämtning och återgång i arbete.

Läs mer om Kanadas ledighetslagar och helgdagar

Australien

Safe Work Australia fastställer nationella policyer för arbetsmiljö, medan delstater och territorier hanterar systemen för arbetsskadeersättning. Systemen täcker medicinska kostnader, rehabiliteringskostnader och en del av inkomstbortfallet och ger ersättning vid tillfällig eller permanent funktionsnedsättning till följd av arbetsskador eller arbetssjukdomar.

Läs mer om Australiens ledighetslagar och helgdagar

Orsaker och riskfaktorer

Arbetsskador och arbetssjukdomar är ofta kopplade till särskilda risker och riskfaktorer på arbetsplatsen. Att förstå orsakerna är avgörande för att förebygga och hantera dessa hälsoproblem.

Risker på arbetsplatsen

Vanliga risker på arbetsplatsen som kan leda till arbetsskador och arbetssjukdomar är:

• Fysiska risker: som maskiner, verktyg och fordon i rörelse
• Kemiska risker: bland annat exponering för giftiga ämnen och ångor
• Biologiska risker: som bakterier, virus och andra smittämnen
• Ergonomiska risker: bland annat upprepade rörelser och dåligt utformade arbetsplatser

Riskfaktorer

Flera faktorer kan öka sannolikheten för arbetsskador och arbetssjukdomar, bland annat:

• Bristande utbildning och säkerhetsrutiner
• Otillräcklig skyddsutrustning och skyddskläder
• Dålig utformning av arbetsplatsen och dålig ergonomi
• Stressiga miljöer och för hög arbetsbelastning

Förebyggande och hantering

Effektivt förebyggande och hantering av arbetsskador och arbetssjukdomar kräver en kombination av policyer på arbetsplatsen, utbildning av anställda och medicinska insatser.

Policyer på arbetsplatsen

Heltäckande policyer på arbetsplatsen är avgörande för att minimera risken för arbetsskador och arbetssjukdomar. Policyerna bör omfatta:

• Regelbundna riskbedömningar för att identifiera och minska risker
• Tydliga säkerhetsrutiner och rutiner för nödsituationer
• Tillgång till lämplig personlig skyddsutrustning (PPE)
• Regelbundet underhåll och regelbunden besiktning av utrustning och lokaler

Utbildning av anställda

Att ge anställda tillräcklig utbildning är avgörande för att de ska förstå hur man arbetar säkert och känna igen möjliga risker. Utbildningsprogrammen bör omfatta:

• Korrekt användning av verktyg och utrustning
• Rätt lyftteknik och ergonomiska arbetssätt
• Identifiering och rapportering av risker
• Första hjälpen och rutiner för akuta insatser

Medicinska insatser

Medicinska insatser i rätt tid kan bidra till att arbetsskador och arbetssjukdomar hanteras och behandlas effektivt. Det omfattar:

• Tillgång till vårdinrättningar på plats eller företagshälsovård
• Regelbundna hälsokontroller och läkarundersökningar
• Rehabiliteringsprogram för skadade anställda
• Sjukledighet och stöd för anställda som återhämtar sig från arbetssjukdomar

Se även: 5 tips för att spåra betald sjukledighet